T/S DINARD.
Byggd 1924 av William Denny & Bros Ltd, Dumbarton, Skottland.
Varvsnummer. 1164.
Dimensioner. 99,05 x 12,53 x 3,80 m.
Brt/ Nrt. 2291/ 917.
Efter ombyggnad. Brt/ Nrt/ Dwt. 1761/ 582/ 370.
Efter ombyggnad. Brt/ Nrt/ Dwt. 1765/ 588/ 370.
Maskineri. Fyra William Denny & Bros ångturbiner.
Effekt. 3935 hk.
Knop 19,0.
Passagerare. 1340.
Efter ombyggnad. 360.
Efter ombyggnad. 900.
Bilar. 70 (lyfts ombord)
Efter ombyggnad. 85.
Efter ombyggnad. Långtradare 3.
Systerfartyg. ST BRIAC.
IMO. 5380302.
1923
10 11. Beställd. Kontraktspris GBP 265 000 + GBP 7 100 (för
ombyggnad till oljeeldning under byggnationen. 1924
01 23. Kölsträckt. 1924
05 02. Sjösatt. 1924
07 04. Provtur. Kom upp i 19,56 knop vid fartprov. 1924
07 14. Avgick mot Southampton. Levererades
16 juli 1924 till Southern Railways Co, Southampton, England. 1924
07. Insatt på natturer mellan Southampton - St Malo. Tidtabellen var fram tills
att man i St Malo 1931 byggde en hamnbassäng med slussportar anpassad efter
tidvattnet. Ett problem som man hade första tiden var att besättningsutrymmena
föröver nåddes bara via öppet däck, vilket visade sig vara vanskligt.
Ganska snart byggdes det in en möjlighet att nå besättningsområdet under däck
via passagerarutrymmen. 1935
07 16. Deltog i fartygsparaden (tillsammans med 160 örlogsfartyg) vid Spithead
för att fira kung Georg V silverbröllop. 1937
05 20. Deltog i fartygsparad vid Spithead för att fira Georg VI kröning. 1939
06. Insatt mellan Weymouth - Frankrike. 1939
09 06. Trafiken avslutas pga. krigsutbrottet. 1939
10 02. Övertagen av Brittiska Marinen för att bli lasarettsfartyg HOSPITAL
SHIP No 28. Upplagd i Cherbourg. Plats för 221 patienter, hade 59 medicinsk
personal och 79 i driftsbesättningen. 1940
02 23. Avgick Dieppe mot Newhaven. 1940
04 23. Avgick Boulogne mot Southampton. 1940 05 25. Insatt mellan Cherbourg - Southampton. Efter det avgick mot Dover. 1940
05 29. Hämtar från Dunkerque 371 personer liggande på bår och ett flertal
andra skadade. 1940
06 16. Avgick Cherbourg mot Southampton. 1940
12 09. Insatt mellan Belfast - Liverpool. 1941
03 01. Insatt mellan Scapa Flow - Aberdeen. 1943
01. Ombyggd i Glasgow. 1943
06 25. Avgick från Gareloch via Falmouth till Gibraltar. 1943
06 30. Ankom Gibraltar. 1943
07 11. Deltar i landstigningen av Sicilien. 1943
07 - 1944 04. Insatt mellan Sicilien - Södra Italien - Nordafrika. Under sin
tid i Medelhavet ångade hon 30 000 engelska mile, besökte 30 hamnar och
transporterade 7 600 sårade. Under denna tid attackerades fartyget sju gånger
av fientligt flyg. 1944
04 07. Avgick Neapel mot Southampton. 1944
04 20. Ankom Southampton. 1944
06 06. Deltar i landstigningen av Normandie (D-day). Hennes avgångshamn var
Southend i Essex. 1944
06 07. Gick på en mina på väg in mot Juno Beach. Bogserades tillbaka mot
Southampton. 1944
06 09. Ankom Southampton för reparation. 1944
07 19. Åter insatt efter reparation som lasarettsfartyg på Engelska kanalen. 1944
10 22. Gjorde tre turer mellan Oostende - Southampton. 1944.
Gjorde under andra halvan av året 37 turer över kanalen med totalt 6 700
sårade. 1945
07. I trafik för Southern Railway mellan Southampton - Kanalöarna. 1946
08 19. Avgick mot Palmers' (Hebburn) Co. Ltd., Tyne för ombyggnad för
biltransporter, där bilarna lyftes med kran ombord. Kunde därefter ta 80 bilar
och 300 passagerare. 1947
07 01. Insatt mellan Dover - Boulogne. 1947
10 04. Lades upp efter säsongen avslutats. Hon kom de följande åren att vara
i trafik under sommaren, medan kanalångare som bara tog passagerare skötte
trafiken resten av året. 1948
01 01. Registrerad för statliga British Transport Commission, Railway Executive,
Southern Region. Insattes
under våren mellan Dover och Boulogne. 1949
01 24. Sätts DINARD igång från att legat upplagd under lågsäsong för en
tur och retur resa från Folkstone till Boulogne för att transportera de 47
brittiska deltagarna i Monte Carlo rallyt till Frankrike. 1952
03. Ombyggd vid Silley Cox varvet i Falmouth med akterport och ramp för
lastning och lossning av bilar. Insattes därefter mellan Dover och Boulogne,
men bilrampen användes endast i Boulogne. Under sommaren gjorde färjan varje
helg en tomtur till Southampton, varifrån hon gjorde en tur till St. Malo.
Denna trafik upprepades inte följande sommar då det var i snitt 27 bilar på
resorna. 1953
06 30. Började även använda bilrampen i Dover. 1956
08 28. Kolliderade med kajen på väg in i Dover i så hög fart att stäven
skadades och fyra personer fick föras till sjukhus med lättare skador. 1958
10. Hösten, upplagd/ reservfärja i Dover, men klar att sättas i trafik med
sex timmars varsel. 1959
03 09. Får Gunnar Eklund ett telegram som berättar att britterna accepterat
det bud han gett på färjan DINARD. Men fartyget får inte sättas i trafik som
konkurrerar med British Transport Commission och dess samarbetspartners trafik,
samt att skorstensmärkena ska ändras av köparen snarast efter övertagandet. 1959
03 19. Meddelar Gunnar Eklund och Henning Rundberg att ”Färja för rutten Rådmansö
- Mariehamn för 70 bilar och 700 passagerare är under köp”. Det är samma
dag som de samseglandes S/S Bore sjösätts i Oskarshamn. 1959
03 31. Konstituerades Rederi Ab Vikinglinjen, Mariehamn, Finland av Gunnar
Eklund och Henning Rundberg. Ett annat namnförslag på rederiet var Blue Star
Line. 1959
04 07. Såld till Rederi Ab Vikinglinjen, Mariehamn, Finland för £ 30,000. Omdöpt
till VIKING. 1959
04 15. Övertogs fartyget i Dover. 1959
04 21. Avgick Dover mot Aalborg Skibsværft A/S, Ålborg, Danmark för
ombyggnad. Dock var man tvungen att måla om skorstenen före avgång från
Dover på fartyget. Vid avgången tidigt på morgonen tutade alla de andra färjorna
i hamnen en avskedshälsning, som väl väckte upp hela Dover. I Ålborg målades
skrovet blått och skorstenarna försågs med ett nytt märke, ett vikingaskepp.
Fartyget fick också en höj och sänkbar ramp över akterdäcket, som gjorde
att bilkapaciteten ökade och att man också kunde köra ombord bussar och
lastbilar. Hon utrustades också med en modern radaranläggning. 1959
05 24. På söndagskvällen kom hon för första gången till södra änden av
Stockholmskajen i Mariehamn, som gjorts om till färjefäste. På resan från Ålborg
bunkrades det i Köpenhamn. 1959
05 31. Gick färjan en premiärtur för 100 inbjudna gäster och samtidigt en
provtur Mariehamn - Galtby - Gräddö - Mariehamn. Efter avgången från
Mariehamn kom man till strax innan Kobba Klintar när man skulle gira mot babord
hördes en duns i fören och en kraftig svallvåg steg upp på styrbords sida.
Man lät ankarna gå och slog stopp i maskin, annars hade det blivit en grundstötning.
Orsaken var att färjan hade ett förroder som inte var vanligt på Östersjön,
och det hade förblivit olåst och slog tvärs vid den lätta giren. Fartyget
blev liggande ett par timmar mitt i farleden medan man med spett försökte få
tillbaka rodret i läge, men till slut visade det sig att det gick enkelt bara
genom att slå back så lade sig rodret rätt och man kunde låsa det. Missödet
medförde att man anlände till Galtby först kl. 14.00, nästan 2,5 timmar försenad.
Tillägget blev också besvärligt, då rodret i fören var låst och aktern törnade
hårt mot kajkanten som fick smärre skador. En halvtimme senare avgick fartyget
mot Gräddö dit man anlände kl. 21.00. Efter en timme i Gräddö bar det av
tillbaka till Mariehamn. 1959
06 01. Insatt mellan Gräddö - Mariehamn - Galtby (Korpo). Från Mariehamn gick
hon varje dag till Gräddö och tillbaka, tre dagar i veckan förlängdes turen
från Mariehamn till Korpo. På söndagarna kördes det en dubbeltur mellan
Mariehamn och Gräddö. Till Mariehamns stad var rederiet innan trafikstart
tvungen att ställa en bankgaranti på hamnavgiften, för att få tillstånd att
börja trafikera hamnen. Den finska Tullstyrelsen krävde att det i Galtby
skulle byggas en passagerarpaviljong och att hamnen skulle kunna spärras av
effektivt med tanke på tullkontroll. Även i Gräddö byggdes en liten byggnad,
med möjlighet till tullkontroll. Första tiden var det dåligt med bilar och
den 15/6 hade man nytt rekord med 50 st. Vid Midsommar brakade det loss och man
blev ofta tvungen att lämna kvar bilar i hamnarna. 1959
09 19. Avslutad trafik efter 226 resor under sommaren och upplagd för säsongen. 1960
05 08 - 1961 09 30. Insatt i sommartrafik mellan Galtby (Korpo) - Mariehamn -
Kapellskär. Man hade flyttat hamn på den svenska sidan efter att
lokalbefolkningen i Gräddö klagat på störningar från färjan. När VIKING
kom dit på sin första resa var hamnen inte helt klar. Bl. a. var inte
tullhuset klart och den första tiden skedde tullklareringen ombord på
fartyget. Det förekom att VIKING tävlade med den nybyggda SKANDIA över Ålands
hav, för att visa att den gamla turbinångaren hade högre fartresurser än den
nybyggda färjan. 1962
05 06 - 1967 09 03. Insatt mellan Pargas - Mariehamn - Kapellskär. 1962
08 03. Klyver VIKING en 8 meter lång fiskebåt på mitten utanför Nagu.
Fiskaren som hamnar i vattnet räddas av en annan mindre båt. 1963
06 30. En passagerare avlider av en hjärtattack på resa Kapellskär -
Mariehamn. 1965
05 03. VIKING inleder årets säsong efter vinterupplägget. 1965
05 09. Inleddes samarbete med Rederi Ab Slite. VIKING och APOLLO gick i par
mellan Kapellskär - Mariehamn - Pargas, under marknadsföringsnamnet
Vikinglinjen. Under sommaren gjorde fartygen tre enkelturer per dygn i ett
rullande schema. 1965
09. Upplagd efter att säsongen avslutats. 1966.
Rederiet ändrar namn till Rederi Ab Solstad, Mariehamn, Finland. 1966.
Köper Rederi Ab Sally upp Soldstads rederiet, som fortsätter som dotterbolag. 1966
07 30. Bildades marknadsföringsbolaget Viking Linjen. 1967
08 07. Svår storm råder och VIKING får roderskada, söker nödhamn i Houtskär. 1967
09 03. VIKING är Viking Lines sista fartyg i Lillmälö, Pargas. Hamnen överges
då den saknar tullkammare, vilket medför en extrakostnad för rederiet på FIM
160 000 varje år. 1967
09 04. Insatt mellan Nådendal - Mariehamn - Kapellskär. 1968 06 23. På grund vid Herrön öster om Ledskär i Ålands skärgård kl. 15.10 på resa Nådendal - Kapellskär med 300 passagerare. Loss för egen maskin efter en timme och gick till Mariehamn. Skadorna som uppstod var endast en mindre läcka, men tog ur trafik och gick till Finnboda Varf, Nacka för reparation. 1968
06 27. Åter i trafik. 1970
08 12. Avgick Nådendal på sin sista tur med 217 passagerare och 53 bilar för
att vid ankomst till Mariehamn ersättas av VIKING 1. Samtliga passagerare,
samt last fördes över till VIKING 1. VIKING 1 får också en modell av VIKING
och symboliskt fartygets kökspanna när hon tog över trafiken. VIKING problem
att klara de kommande IMCO (numera IMO) rekommendationerna angående brandskydd
för fartyg. 1970
08. Upplagd i Mariehamn. 1973 08 12. Såld till Helsingin Romuliike, Helsingfors, Finland för upphuggning. 1973 10 12. Bogserades av GUSTAF ERIKSON från Mariehamn till Helsingfors där fartyget höggs upp. |
T/S DINARD.
T/S DINARD.
T/S VIKING.
T/S VIKING.
Extrabilder på T/S Viking och M/S Viking 1. Extrabild på T/S Viking och M/S Viking 1
Tillbaka till Southern Railways.
Tillbaka till Rederi Ab Sally.
© 2023 faktaomfartyg.